Arena Norden

Här förs den nordiska klimatdebatten fram till COP15 i Köpenhamn

0-2909
dagar kvar

Løkke Rasmussen har misslyckats leva upp till sitt ansvar

Statsminister Lars Løkke Rasmussen (V) har misslyckats med att leva upp till det ansvar för klimatförhandlingarna, som Danmark har i FN, menar de danska Socialdemokraterna.

Även om FN:s klimatoppmöte i Köpenhamn är över så fortsätter Danmark att ha ansvaret för klimatförhandlingarna i FN:s regi framtill november 2010.

Men regeringen tar nu lätt på denna uppgift, menar den socialdemokratiska miljö- och klimattalespersonen Mette Gjerskov, skriver Belingske Tidende. Hon ställer sig frågande till att den danske klimatchefsförhandlaren Steffen Schmidt nyss utnämts till ambassadör i Geneve.

- Jeg saknar en plan och ett ansvar. Det här skickar signaler om att man inte har någon som helst plan för ett övergripande ansvar för COP15, säger Gjerskov till tidningen.

Höga ambitioner på klimatområdet uppfylldes inte i praktiken

I somras presenterade Naturskyddsföreningen och den Europeiska miljörörelsen tio krav på det svenska ordförandeskapet. Nu har kraven utvärderats och resultatet är nedslående, menar Naturskyddsföreningen.

– Tyvärr blev det ett ganska platt fall för Reinfeldt, säger Mikael Karlsson ordförande i Naturskyddsföreningen.

Europas största miljöorganisation, EEB (European Environment Bureau), som Naturskyddsföreningen är medlem i, gör inför varje ordförandeskap i EU ”Ten Green Test” som är tio krav på ordförandeskapet. När ordförandeskapet avslutas utvärderas kraven.

Det svenska ordförandeskapet hade höga ambitioner, anser Naturskyddsföreningen, när det gäller miljö och hållbar utveckling. Ordförandeskapet var inriktat på att arbeta för ett framgångsrikt utfall på klimatmötet i Köpenhamn, men ville därutöver också bland annat skapa stöd för en ekoeffektiv ekonomi, och för en strategi för Östersjön.

I somras redovisade EEB tio utmaningar – ’Ten Green Tests’ – för det ordförandeskapet, varav en var att skapa stöd för att höja målsättningen för reduktion av växthusgaser inom EU till 40 procent mellan 1990 och 2020.

– Idag kan vi konstatera att det inte förts några diskussioner om att höja klimatmålen till den nivån. Det svenska ordförandeskapet tryckte inte ens på för ett ovillkorligt 30-procentigt mål, trots att mycket talar för att det är full nåbart med i stort sett befintlig teknik, ofta genom investeringar med kort återbetalningstid, säger Mikael Karlsson.

Tvärtemot mot målet så utvecklades även positioner under ordförandeskapet som innebär gratis utdelning av utsläppsrätter och urholkning av nu gällande mål. Som om det inte vore nog blev klimatmötet i Köpenhamn en stor besvikelse, anser föreningen.

Miljöminister Andreas Carlgren gjorde goda och viktiga insatser för en ekoeffektiv ekonomi men den politiska tyngden var för liten för att Sverige skulle få genomslag, vilket delvis beror på ett policymässigt motstånd från den högsta politiska nivån i Sverige, skriver Naturskyddsföreningen på sin hemsida.

– Tyvärr är det mycket tveksamt om Sverige gjorde en skillnad som blir bestående i dessa viktiga frågor. Jag undrar om statsminister Reinfeldt egentligen alls backar upp övergången till en ekoeffektiv ekonomi, säger Mikael Karlsson.

Sammanfattningsvis hade Sverige höga ambitioner i flera viktiga miljöfrågor under ordförandeskapet men resultatet blev, enligt Naturskyddsföreningen, ofta en stor besvikelse beroende på dels bristande stöd från andra ministrar, inklusive statsministern, dels motstånd från andra länder inom och utanför EU.

Sverige har levererat för lite på miljöområdet

Miljöorganisationen Greenpeace har gjort en genomgång av hur man anser att den svenska regeringen har presterat inom miljöfrågorna. Enligt denna genomgång visar har den svenska ordförandeskapet inte levererat tillräckligt inom viktiga miljöområden.

Viktigast var klimatfrågan, som regeringen ända sedan ordförandeskapets början poängterade var en prioriterad fråga, skriver Greepeace i ett pressmeddelande. Men det dåliga resultatet av COP 15 visar att den politiska viljan varken följdes upp med tillräckligt bra strategier eller handling.

Det svenska ordförandeskapet misslyckades, menar Greenpece, bland annat med att höja EU:s mål om utsläppsminskningar från 20 till 40 procent till 2020, samt komma överens om långsiktig finansiering för klimatåtgärder i utvecklingsländerna.

- Sammanfattningsvis missade det svenska ordförandeskapet att få EU att ta ledningen genom att lägga pengarna på bordet och föregå med mycket mer ambitiösa utsläppsminskningar, säger Patrik Eriksson kampanjchef på Greenpeace. Resultatet är ett havererat klimatmöte och bristfälliga klimatmål för EU. Det gör också att regeringen får underkänt för sina miljöinsatser under ordförandeskapet.

- Havsfrågorna, miljögifterna och GMO-frågan antingen ignorerades eller ägnades en endast halvhjärtad insats, långt ifrån de kraftfulla åtgärder de behövde. Tyvärr får vi konstatera att regeringen inte lyckats eller velat lyfta miljöfrågorna tilläckligt mycket, säger Patrik Eriksson.

Marken sämre på att binda koldioxid

Marken är sämre på att binda kol än man hittills trott. En ny studie vid Örebro universitet tyder på att den mängd kol som snabbt går tillbaka till luften i form av koldioxid i själva verket kan vara dubbelt så stor som vad man tidigare har antagit. En god nyhet är dock att träden kan ta upp mer koldioxid när halten i luften ökar, givet att det finns tillräckligt mycket näring i jorden.

- En del av koldioxidökningen i luften kan alltså tas om hand av skogen och bindas i biomassan hos träd, svampar och andra organismer, säger Emma Johansson som gjort studien.

En av nyckelfrågorna i forskningen om klimatförändringarna är just hur kolets kretslopp i naturen påverkas av den ökande koldioxidhalten i luften. Här har skogsekosystemen fått stor uppmärksamhet i debatten, eftersom det är osäkert om de kommer att fungera som en sänka (som binder kol) eller en källa för koldioxid.

Emma Johansson har därför i sin doktorsavhandling i miljövetenskap undersökt hur tallplantor och de mykorrhizasvampar som lever i symbios med trädrötterna påverkas av en ökad koldioxidhalt i atmosfären.

Snabbt tillbaka i atmosfären

Hennes försök visade att vid en fördubblad koldioxidhalt jämfört med i dag, kunde tallplantorna öka sitt intag av koldioxid med 50 procent. Den ökningen kan dock begränsas av tillgången på näringsämnen i jorden.

Men eftersom en del av det kol som träden tar upp från luftens koldioxid redan inom några timmar släpps tillbaka ut i luften, har Emma Johansson även mätt den så kallade markrespirationen, det vill säga markens ”utandning” av koldioxid.

Hon upptäckte då att markandningen var dubbelt så stor som man hittills har räknat med, vilket gör skogsekosystemen till mindre effektiva kolsänkor än vad som tidigare antagits. Hela 40 procent av koldioxiden är snabbt tillbaka i atmosfären igen efter att kolet har transporterats från bladen ner till trädrötterna.

Fler kvinnor än män minskar på köttätandet för klimatets skull

Sju av tio kvinnor, 69 procent, kan tänka sig att äta mindre kött för att bromsa klimatförändringen. Bland männen är motsvarande andel endast 40 procent. Kvinnor är också mer benägna än män att minska sitt eget bilåkande och åka mer kollektivt. Det framgår av en ny studie som Naturvårdsverket beställt.

Fler kvinnor än män är benägna att själva göra förändringar för att minska utsläppen av växthusgaser.

Den största skillnaden gäller köttätandet, som 69 procent av kvinnorna kan tänka sig att dra ner på, jämfört med 40 procent av männen. Nästan hälften av kvinnorna, 49 procent, uppger också att de redan dragit ner på sin köttkonsumtion för klimatets skull. Bland männen är motsvarande siffra 41 procent.

Fler kvinnor än män kan också tänka sig att köra bil mindre (80 respektive 66 procent) och att åka mer kollektivt (75 respektive 53 procent). Betydligt färre män (43 procent) än kvinnor (61 procent) svarar att de får dåligt samvete, om de gör saker som är negativa för klimatet.

Fler kvinnor än män föredrar också att köpa varor från företag som arbetar för att minska klimatförändringen (74 respektive 62 procent). Både kvinnor och män lyfter fram priset på klimatvänliga alternativ som det största hindret för att leva på ett sätt som minskar klimatpåverkan.

– Efterfrågan på klimatvänliga varor och tjänster har ökat sedan förra året. Det skapar möjligheter för företag att utveckla prisvärda klimatvänliga alternativ, säger Lars Westermark, chef för Klimatpolicyenheten vid Naturvårdsverket.

Klimatfrågan lika lokal som global fråga

Med de globala förhandlingarna i Köpenhamn bakom sig visar en ny undersökning att klimatfrågan i högsta grad även är en lokal angelägenhet. En majoritet av landets kommuner arbetar numera med att anpassa sig till ett förändrat klimat i det fysiska planeringsarbetet. Det visar en ny undersökning från SKL som presenteras i dagarna.

I Sveriges kommuner har det förändrade klimatet nu börjat påverka det fysiska planeringsarbetet. Numera arbetar nio av tio kommuner med klimatanpassning enligt en ny rapport från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Av kommunerna som deltog i undersökningen var det dessutom hela 25 procent som angav att de i hög utsträckning arbetar med anpassning till klimatförändringarna. Här handlar det om att ta hänsyn till risken för översvämningar vid planeringen av nya bostäder eller ha beredskap för olika typer av naturkatastrofer.

I undersökningen framkommer det att nästan alla kommuner saknar statligt stöd i det här arbetet. Flera myndigheter, såsom Statens geotekniska institut, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, SMHI, Lantmäteriet och Boverket med flera behöver förtydligade uppdrag att ta fram och tillgängliggöra underlag så kommunerna fullt ut kan sitt ansvar för klimatanpassningen.

– Det här är inte bra. Kommunerna påverkas i hög grad av det förändrade klimatet och arbetar hårt för att anpassa sig till de nya förutsättningarna. För att kunna göra det behöver även staten ta sitt ansvar och förse kommunerna med bra planeringsunderlag. Blir inte kommunernas fysiska planering bra drabbar det i slutändan medborgarna, med till exempel broar som riskerar rasa, översvämmade vägar eller byggnader som inte klarar stormar, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.

Det behövs även ett nytt finansiellt system för att klara anpassningen till klimatförändringarna. Många och stora kostnadskrävande förebyggande åtgärder måste göras i befintliga miljöer. Här räcker det inte till med kommunernas fysiska planering.

– Staten måste ta ett brett ansvar för att finansiera anpassningar till klimatförändringarna. Redan i Klimat- och sårbarhetsutredningen uppskattades samhällets behov till 100-300 miljoner kronor per år för förebyggande fysiska åtgärder under de närmsta tio åren till följd av klimatförändringarna. Idag finns ett anslag på 45 miljoner kronor per år för kommunerna att söka. Det räcker inte långt, säger Anders Knape.

Kustkonferens erbjuder koncept för klimatneutrala konferenser

Kustkonferens vid Ljungskile folkhögskola kan från nyåret 2010 erbjuda alla som tar ansvar för klimatet och ställer bilen hemma en klimatneutral konferens.

Kravet att deltagarna i möjligaste mån inte tar bilen är viktigt, eftersom resan till konferensen ofta ger större utsläpp än själva verksamheten på konferensanläggningen. Folkhögskolans närhet till såväl tåg- som busstation är en viktig förutsättning för detta nya koncept.

– Vi vill utmana våra konferensgäster att ta ansvar för sin påverkan på klimatet. Om de ställer bilen och reser med kollektivtrafiken så beräknar vi deras koldioxidutsläpp och kompenserar för både dessa och de utsläpp som konferensen gör för övrigt, säger Anki Ramnelid, ansvarig för bokningar hos Kustkonferens vid Ljungskile folkhögskola.

I samarbete med konsultföretaget Respect beräknar Kustkonferens de utsläpp som ett konferensarrangemang ger upphov till. Vi arbetar enligt ett åtgärdsprogram för att minska utsläppen samt kompenserar kvarstående utsläpp i klimatprojekt i utvecklingsländer, godkända och kontrollerade av FN. Den som förlägger en konferens till Kustkonferens erhåller ett klimatneutralt arrangemang enligt fastställda kriterier.

– Vi har i flera år strävat efter att minska våra egna energiförluster och att gå över till biobränsle för uppvärmning. Dessutom köper vi enbart grön el och genomför en rad andra åtgärder, säger Göran Berggren, ansvarig för fastigheterna vid Ljungskile folkhögskola.

– Nu tar vi några steg till och tittar på allt från att byta lysrörsarmaturer till solcellslösningar när vi lägger om tak. Det viktigaste är att minska sina egna koldioxidutsläpp så mycket som möjligt och bara kompensera för den lilla rest som än så länge är oundviklig.

Rektor Tomas Rydsmo är en av de drivande bakom Ljungskile folkhögskolas satsning på  klimatneutrala konferenser.

– Så vitt vi vet kommer Kustkonferens vid Ljungskile folkhögskola att vara först ut som klimatneutral folkhögskola med klimatneutrala konferenser. Vi kommer att kompensera för alla våra koldioxidutsläpp så att hela verksamheten blir klimatneutral, säger Tomas Rydsmo.

Läs mer om erbjudandet på www.kustkonferens.se eller www.ljungskile.org 
Mer om klimatneutralitet och klimatneutrala arrangemang på www.klimatneutral.se

Klimatförhandlingar ökar intresset för investeringar i cleantech

De klimatförhandlingar som i helgen avslutats i Köpenhamn skapar incitament för investeringar inom cleantech. Det menar svenska Energimyndigheten som har kartlagt svenska intressanta cleantechbolag inom energiområdet i den nyligen publicerade rapporten ”Investera i cleantech 2009”.


Lagom till COP15-mötets avslutande ger Energimyndigheten ut sin årliga rapport med en överblick över marknadsläget för svensk cleantech, alltså frågor kring investeringar i förnybar energiteknik.

I årets rapport lägger myndigheten extra fokus på det politiska området, som ofta får stor påverkan på vilka tekniker som kommer att komma ut på marknaden.

– Många talar om cleantech som ett område som är starkt politiskt styrt, i rapporten konstaterar vi att politisk styrning, för vissa nya tekniker, är en fördel snarare än en nackdel, säger Malin Olofsson vid Energimyndigheten.

Marknaden för cleantech har vuxit kraftigt de senaste åren, och den fortsätter att växa starkt. Det kommer att behövas ett stort antal nya produkter för att tillfredställa efterfrågan. Rapporten kartlägger också de viktigaste styrmedlen som har påverkan för många av bolagen och därmed även påverkar de som investerar i bolagen.

I rapporten pekar Energimyndigheten på att cleantechområdet har egenskaper som skiljer det från många andra områden. Bland annat uppstår ofta ett stort kapitalbehov för bolag i ett tidigt skede eftersom det ofta krävs stora initiala investeringar i exempelvis testanläggningar för att verifiera tekniker.

– Det finns också ett behov för bolagen att tidigt satsa på export eftersom många av dem inte har Sverige som hemmamarknad. Dessa faktorer gör området extra känsligt, men också extra intressant eftersom risker alltid också innebär stora möjligheter för de som kan och vågar ta risken, säger Malin Olofsson.

I år är det fjärde året i rad som rapporten ”Investera i cleantech” ges ut.

Vågkraft i Atlanten ska minska trycket på klimatet

Vattenfall presenterade häromdagen planer på den första vågkraftsanläggningen utanför Shetlandsöarna i östra Atlanten. Redan år 2014 kan projektet nå upp till 20 MW för att senare byggas ut till mångdubbelt större kapacitet.

Vattenfall och Pelamis, ett skotskt utvecklingsbolag av vågkraftsteknik, startar tillsammans ett bolag för att bygga den första vågkraftsparken utanför Shetlandsöarna.

– Vågkraftsanläggningen på Shetlandsöarna är en del i Vattenfalls målsättning att producera ren elektricitet som inte belastar vårt klimat eller vår miljö. Havet väster om Shetland har närmast idealiska förutsättningar för att vi på ett effektivt vis ska kunna utvinna energi ur vågorna, säger Ulf Tisell, chef för Vattenfall Ocean Energy Program.

Pelamis vågkraftsteknik som först kommer att användas utanför Shetlandsöarna bygger på ett antal 150-180 meter långa flytande ”rör” som rör sig i takt med vågorna. Generatorer mellan de olika sektionerna av ”röret” omvandlar krafterna till elektricitet. I ett senare skede kan även andra tekniker utnyttjas i området.

Om nödvändiga tillstånd ges och den planerade nätförstärkningen sker inom beräknad tid hoppas Vattenfall genom projektet att så snart som år 2014 ha installerat upp till 20 MW. 20 MW motsvarar el till ungefär 9000 hushåll i ett år.

Sverige hade önskat sig mer av Köpenhamnsmötet

Strax före klockan ett på lördagsmorgonen enades en rad stats- och regeringschefer om ett utkast till klimatöverenskommelse på FN-mötet i Köpenhamn. Det innefattar bland annat enighet kring tvågradersmålet samt pengar till klimatfinansiering. Överenskommelsen kom efter högnivåförhandlingar i en mindre krets av omkring 30 länder - förutom EU-medlemmar bland andra Kina, Indien och USA.

- Låt oss tala klarspråk, jag hade önskat mig mer. Det här kommer inte lösa klimathotet. Men det är ett första steg, ett viktigt steg, sa statsminister Fredrik Reinfeldt på en presskonferens efter mötets avslutande på natten mellan fredagen och lördagen.

I överenskommelsen enades man om ett åtagande från i-länder på 30 miljarder dollar under perioden 2010 till 2012 för en så kallad snabbstart för anpassning, utsläppsminskningar, forskning och kapacitetsuppbyggnad i utvecklingsländerna, inklusive finansiering för att förhindra avskogning.

- Vad vi ville uppnå när vi kom hit till Köpenhamn var att ta oss ur dödläget. Antingen gör vi något eller så landar vi i ingenting. Och nu har vi sett länder göra ansträngningar och sätta upp mål. Även länder som sa att de inte skulle göra några åtaganden har presenterat siffror, sa Fredrik Reinfeldt.

En fond, the Copenhagen Green Climate Fund, föreslås i överenskommelsen. Genom denna ska pengar kanaliseras för att stötta olika satsningar på anpassning, utsläppsminskningar och teknologiutveckling. En mekanism ska också etableras för att trappa upp tekniköverföring mellan utvecklade länder och utvecklingsländer.

Om Arena Norden

Denna hemsida etablerades inför FN:s klimatmöte i Köpenhamn den 7 – 18 december 2009.

 

Klimatmötet blev inte den succé som vi hade hoppats på och hemsidan kommer därför att finnas kvar under våren 2010. Tillsvidare kommer den dock att i första hand fungera som en kunskapsbank. Tidigare upplägg med nyhetsbrev, veckans kommentar och bloggar etc upphör den 31 december 2009.

 

En uppdatering och omstrukturering av hemsidan kommer att göras inom kort. Ett stort tack till alla våra besökare under 2009 och välkomna tillbaka på det nya året.