Skogsfrågor avgörande för klimatet

Bevarandet av regnskogen är avgörande för klimatet och måste lyftas under Köpenhamnsmötet. Samtidigt får rika länder inte strunta i sina egna utsläppsminskningar bara för att de bidrar till u-länderna. Det skriver mottagaren av årets Right Livelihood Award René Ngongo i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Endast några dagar återstår innan klimatförhandlingarna i Köpenhamn inleds. Eftersom jag har äran att i dag ta emot 2009 års Right Livelihood Award i Stockholm vill jag passa på att rikta några ord till Sveriges regering.

Som EU:s ordförande spelar Sverige en viktig roll vid klimatmötet – statsminister Fredrik Reinfeldt har chans att påverka världen i dess kanske största ödesfråga. Själv kommer jag från Demokratiska Republiken Kongo (DRC) och har sedan 1980-talet arbetat för att skydda våra regnskogar. När nu halterna av koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären måste minskas hoppas jag att skogsfrågor hamnar högt på agendan i Köpenhamn.

Regnskogarna omvandlar koldioxid till syre och låter människor och djur andas. Det är inte utan orsak som regnskogarna brukar kallas jordens lungor. Som hem för miljontals människor, med en unik biologisk mångfald och alltså även som en gigantisk reservoar för koldioxid, måste regnskogen naturligtvis skyddas. Ändå fortsätter vi att skövla den i en oroväckande takt. Faktum är att avskogningen i världen numera beräknas stå för nära 20 procent av människans utsläpp av koldioxid.

Vetenskapliga bedömningar tyder på att upp emot 13 miljoner hektar naturskog försvinner varje år, främst i tropikerna. Detta motsvarar omkring en tredjedel av Sveriges yta. Regnskogen i mitt hemland är inget undantag. Kongos regnskog är världens näst största efter Amazonas, men dess yta minskar i snabb takt.

För att hitta en lösning på problemet med skogsskövlingen måste vi se till orsakerna. Träd faller för att skogsindustri och gruvbolag ska tjäna pengar, men också för att fattigdom driver människor att avverka skogen för att tillfredsställa sina behov av mat och ved. Det var när jag insåg komplexiteten i problemet med skogsskövlingen i DRC som jag 1994 bildade miljöorganisationen OCEAN (Organisation Concertée des Ecologistes et Amis de la Nature). Det är en icke-statlig organisation som med hjälp av frivilligas insatser försöker skydda Kongos skogar genom trädplantering, plantskolor för återbeskogning av de mest hotade arterna, distribution av förbättrade spisar och permanent övervakning av exploatering av naturresurser. En annan viktig del i vårt arbete är att visa människor alternativa metoder att bedriva jordbruk utan att skada skogen – och att utbilda och stötta kongoleser som vågar stå upp och kritisera skövlingen av regnskog.

Läs resten av artikeln här.