Köpenhamnsavtalet räcker inte

2009-11-16 | 08:40

Ett nytt klimatavtal i Köpenhamn måste kombineras med en global innovations- och teknikpolitik för att långsiktigt hejda den globala uppvärmningen. Det hävdar författarna till rapporten “Swedish Economic Forum om Entreprenörskap och innovationer för hållbar utveckling“.

– Att hejda den globala uppvärmningen fram till 2050 kostar ungefär lika mycket som de totala kreditförluster som finansmarknadskrisen gav upphov till – under två år! Det finns ingen ursäkt för politiskt passivitet, hävdar Pontus Braunerhjelm, professor och VD för Entreprenörskapsforum.

I december 2009 träffas världens ledare i Köpenhamn för att komma överens om det ramverk som ska styra nationernas framtida åtagande för att reducera och på sikt stoppa uppvärmningen av atmosfären. Men författarna till rapporten Entreprenörskap och innovationer för hållbar utveckling anser inte att det räcker med ett nytt avtal kring utsläppskvoter för att hejda den globala uppvärmningen. För att varaktigt frigöra sig från fossilberoendet krävs att innovationer och tekniska genombrott stimuleras genom många andra åtgärder.

En väl genomtänkt global teknik- och innovationspolitik bör, enligt rapporten, karaktäriseras av breda satsningar. Samtidigt krävs kritisk massa på potentiella framtida energitekniker. En väl sammansatt politik som bygger på experiment, innovation och förnyelseprocesser kan leda till att nya verksamheter baserade på ny teknik växer fram relativt snabbt.

Auktion istället för administrativ fördelning av utsläppsrätter skulle vidare ge betydande intäkter, menar rapportförfattarna. Auktioner speglar värdet på utsläppsrättigheter bättre och ger därmed en stabilare grund för en fungerande marknad. Intäkterna från auktionering kan bland annat användas för att finansiera globala satsningar på utvecklings- och innovationscenter inom vissa väldefinierade områden som till exempel lagring av koldioxid (CCS), regnskog och beskogning samt alternativa energitekniker.

Det är - enligt rapporten - självklart att försiktighetsprincipen bör råda när det gäller klimatpolitiken – att avstå från insatser idag kan leda till mycket stora och irreversibla kostnader för framtida generationer. De industrialiserade delarna av världen bär ett större ansvar för att klimatmålen nås. Dessa länder har historiskt stått för de största utsläppen, har betydligt större materiella resurser och större kapacitet att finansiera åtgärder för att stå emot klimatförändringens konsekvenser.

Kostnaderna för politisk passivitet är dessutom stigande över tiden. Enligt OECDs senaste rapport beräknas världens BNP öka med 250 procent mellan 2012 och 2050. Om åtgärder vidtas idag för att begränsa uppvärmning så att klimateffekterna blir hanterbara uppskattas det kosta en minskning i global BNP med fyra procent under samma period.

Läs hela rapporten här.